Håll i dig och försök hänga på!
Kategori: Allmänt
Jag älskar den här bilden.
Jag älskar skrattet.
Jag älskar min unika bror.
Jag älskar vad han gjort för mig, rent fysiskt, men ännu mer vad han är som förebild.
Hur han snappar upp minimaliska detaljer som ingen annan.
Hur hans empati nästan går att ta på.
Hur hans ideer och problemlösningar inspirerar och planterar hopp och respekt i mig.
Hur hans ödmjukhet gör honom till en personlighet jag eftersträvar så ofta jag kan.
Hur han får mig att känna, när han med ett tips, en fråga eller ett skratt gör mig till världens viktigaste person.
Jag älskar att prata med honom och under ett och samma samtal uppnå en igenkänning som är total, men ändå lämna konversationen med en helt ny inblick i frågan.
Jag älskar att vara lillasyster.
Jag älskar hur min relation till Dig tar mig framåt, jag blir bättre av Dig.
Tack!
Jag älskar min syster, min orädda, makalösa syster.
Jag älskar att det i nio fall utav tio, inte ens behövs ord oss emellan.
Jag älskar att allt vi gör tillsammans är så nära äkta man kan komma. Det finns inte i vår gemensamma värld att vi gör något på bekostnad av oss själva i varandras sällskap.
Jag älskar att hon tar ut svängarna, för att det är lättare för mig att acceptera annat än förutbestämda ideal och normer.
Jag älskar att jag har ett bollplank i henne när jag bryter ner allt i molekyler i mitt sätt att bearbeta livet, stort som smått.
Jag älskar hennes förmåga att lyfta ner världen från mina axlar, ta mig i handen och hoppa naken från en brygga i sommarnatten nån gång om sänder.
Jag älskar att vara lillasyster.
Tack för att du går bredvid mig!
Det som dock gjort livet än bättre, är såklart det symboliska i bilden.
Det infinner sig en ytterst liten, dock befintlig, ro i min kropp när jag analyserat bilden och kommit till slutsatsen;
Knepet för att ro en go tillvaro i land måste vara att omge sig med folk som är beredda, och har förmågan, att rotera i pyramiden.
Idag är jag en del av grunden, medan jag under morgondagen behöver starka, stabila hörnstenar att lita på.
Let's rotate!
Vuxenlivet har på ett sätt suddat ut storleksordningen av oss, det är fördjävla fint att få vara storasyster ena dagen och vara säker på att jag likväl kan visa mina största svagheter och räkna med full support nästkommande dag.
Jag vill tro att om man sätter livet i stort i ett övergripande perspektiv kan pyramiden och rotationssystemet vara till mångas vinning. Familj, arbete, föreningsliv och organisationer av diverse slag skulle mest troligt bli mindre sårbara om det fanns fallskärmar i form av detta, eller?
Vendela
